Ligger i sängen. Låg o kramade en kudde o verkliga minnen från bältesläggningar kom upp o känslan i mig blev stark. Hur de höll fast mig på olika ställen o spände fast. Hur de sedan klippte sönder mina trosor. Fast jag satt fast. Hur ont jag hade överallt efter 4 timmar och hur de sedan vill att jag ska säga att jag ska hålla mig lugn om de släpper upp mig för att annars spänna fast mig igen.
Idag har jag klippt mig. Bokade tiden igår kväll för att vara tvungen att gå upp idag o vara där kl 10:30. Annars hade jag fått betala ändå. Efter gårdagens samtal där jag återigen satt tyst med hög ångest brast det påväg ut ur rummet o flydde in på toa. Där jag var ledsen o samtidigt hatade hon i spegeln. Jag var så arg på henne. Under samtalet hade jag starka tankar om att skada mig. Blev så förvirrande efteråt att när jag slutat gråta satte jag mig i foajén. Mitt i allt visste något i mig att jag skulle gå till Coop o handla om det skulle bli åska. När kroppen slutat skaka gick jag. Hade smsat psykologen utan svar o kände mig inte värd att gå tillbaka.
så igår kväll grät jag mig igenom EM/kväll. Hade tänkt ta mig till en möbelbutik nu på EM. Vet inte om jag kan hålla ihop så jag fixar det.
Vem är jag? 