Rädsla

Ligger i sängen och känner mig rädd.

Igår var en oerhört tuff dag. Jag var ledsen o dissocierade vilket mer o mer blivit ett varje dag tillstånd. Så gick jag in på försäkringskassan och såg att min sjukskrivning som läkaren skrivit till sista februari bara godkänts till sista december. Jag fick panik! Jag orkar inte ha den oron med. Så det blev tårar o panik. Mailade min psykolog som skrev att det var deras ansvar o uppdrag att se till att jag fick det jag har rätt till o behöver.

Iaf hade jag tid 14. Först var jag så tung/ledsen inuti att jag inte kunde kommunicera. Men när jag lyckats skriva på mobilen hur det kändes så gick det sedan att säga att jag kände mig halvt sovandes (dissocierad). Satt bara o hängde. Grät omväxlandes med ångest o likgiltighet. Psykologen erbjöd mig sitta kvar medan han jobbade klart o så tog han sällskap till min gata. Då var jag riktigt borta. Visste ibland inte var jag var. Hyperventilerade o grät. Jag satte mig på en sten o när han sa att han behövde cykla vidare så blev jag sittande där utan en enda känsla av vad jag skulle göra. Kände inget alls. Total likgiltighet för livet o allt som var omkring mig. Gick tillslut in o vet inte varför. Blev sittandes i sängen störtgråtandes med känslan av att jag bara såg att detta skulle fortsätta tills det blev ohållbart. Hade Mail kontakt med psykologen. När han skrev att han skulle gå och sova hade jag ingen aning om att det var kväll. Fattade inte att det gått 5 timmar i lägenheten som jag gråtit mig igenom. Fick i mig kvällsmat vid 23 och hade då inte ätit sen lunch.

Så nu är jag rädd i sängen. Min psykolog skulle höra av sig om han hade tid att träffa mig en gång till i veckan. Jag klarad inte av att förmedla att jag vill. Fast jag vill. Inte fått i mig frukost o inte gått upp fast jag vaknade 7 och klockan är 10:4(.