Hög ångest o känns som jag är instängd i nått jag inte vill vara i o inte kommer ur.
Jag vill inte vara inlagd, jag vill inte vara själv, jag vill inte vara bland människor.
Försökte både igår o idag åka dit. Men jag får bara ökad ångest, press o det går bara inte. Jag orkar det inte. Jag kommer inte iväg. Inte ens hunden får mig klara det.
Var på gång att skada mig. Men det hjälper ju inte. Jag kanske blir inlagd men det hjälper ju inte det heller. Om jag var det skulle jag just nu skrika rakt ut eller dunka huvudet i väggen vilket iofs skulle kännas skönt.
Jag vill heller inte eller vissa delar vill inte berätta om tankar till psykologen för han skrämde mig. Jag vet ju inte var hans gräns går o jag vill inte hamna inlagd. Eller på vissa sätt. Men förnuftet vet att det tar inte bort nått. Det krånglar mer till.
Vem är jag? 