Inte orkat

Jag har inte orkat skriva

Jag vet inte ens om jag kan få ihop det.

Dagen efter kom mina föräldrar o hund. Hade ingen koll att det var en speciell dag. Det var min hunds 15 års dag. Jag var så förvirrad o brast i gråt när jag fick reda på det.

Hade tid hos psykolog på tisdagen. Tror det var då jag inte fixade ta mig från mottagningen. Min psykolog hade sagt att han tänkt be läkaren skriva ut Haldol. Jag sa att det spelade ingen roll för jag tänkte ändå inte ta. Han blev irriterad. Jag var med frustrerad o kraftigt borta i dissociation. Blev efter samtalet sittandes gråtandes i väntrum, på toa o visste inte vad jag skulle göra. Psykologen kom ut o pratade. Över två timmar senare stod jag förvirrad i foajén. Smsade om han var kvar o han försökte få med mig till jouren. Men mycket i mig hindrade mig. Det slet mig i tur inuti. Tillslut tog han tag lite i armen o sa kom. Vi gick in på jouren. Men när de sa att de hade väldigt mycket folk ville jag gå hem. Psykologen kollade om jag var helt säker. Jag sa ja. Sen stod vi ett tag i foajén o jag var ångestfylld till max. När han sa att han måste gå stod jag kvar ett tag. Men sen gick jag rädd, gråtandes o helt skakig. Var arg för att de sätter mig i en sits där jag ska fatta beslut jag inte kan

På torsdags. Fick jag komma tidigare. Han ville ha möjlighet att följa mig till jouren. Gav mig tre alternativ. Ta medicin under inläggning, ta medicin, att han kunde ringa mamma o berätta vad jag behöver o inte behöver o att jag skulle åka till dem. Innan hade han berättat att den läkare som behandlat mig innan o jag träffade sist jag var inlagd hade skrivit reviderande depression med psykos vilket jag var inlagd för 09-12. Men som är 7 år sedan o jag har ju nu en ny diagnos. Jag hade en magkänsla av att han inte lyssnade när jag sa att det var dissociation. Detta gjorde att jag inte vågade bli inlagd o fick svårt att tänka hos psykologen för jag var så ledsen över att inte ha blivit trodd. Tig aldrig något beslut för var rädd för allt. Tog inte emot tidlapp.

På fredagen jobbade ej psykologen o jag var kraftigt ångestfylld o förvirrad o svag. Tillslut bad jag mamma hämta iaf trots att det tog emot