Liten

Känner mig liten. Inte varit helt bra i magen o ställde in psykolog besök idag.

Har en mage som ofta krånglar o panikångest kopplat till magen. Så magen är en oro ofta. Nästan jämnt.

Nu när jag pratade med mamma sa hon att de inte ville ha hem mig om jag har någon magåkomma. Meningen är att jag ska åka dit imorgon o en liten del vill inte vara själv. Känns som två dagar utan aktivitet ensam i lgh är två dagar för mycket.

Annars sover jag ur kasst trots två propavan o två Atarax. Är i något mellanting mellan att drömma o vara vaken. Vi tror det är ångesten som håller mig beredd/halvvaken. O att jag bearbetar mycket i drömmar. Iaf tär det på mig.

Framtid

Idag pratade vi mål. Jag har en sida som vill plugga högskoleprovet o läsa psykolog på universitetet.

Men jag får ångest för jag inte tar steg o börjar plugga. Jag ser fort bara hinder o de hindren är långt fram i tiden o hindrar mig nu.
som psykologen sa att när du är där framme kanske hindren inte finns kvar. Du kanske inte vill.
Att hitta små mål påvägen. Allt blir så STORT o ger ångest.
Jag frågade psykologen om det var mycket engelska när han pluggade o om man var tvungen att läsa o prata på engelska. Vilket jag är livrädd för. Då sa psykologen nu är du väldigt långt fram o ser hinder.
Haft svårt att få min hjärna lugna sig. Sover ur kasst o min hjärna svider av trötthet.

Har haft ett träningsredskap mot reflux o som kan förbättra att magmunnen sluter tätt. Haft den länge o aldrig kommit igång. Man ska använda den 3 ggr dag 90sek. Men har varit omöjligt att börja. Nu fick jag som en läxa av psykologen att börja. Gjort 2 ggr idag. Svårt att hålla i för mig

Länge sedan

Det har fortsatt varit svårt att sätta ord.
Innan jul uttryckte jag oro kring att psykologen skulle sluta. Han tog upp det o sa att förut har det inte funnits tankar men att han nu kan se att han känner intresse av att testa nått annat. Där blev jag skräckslagen. Dissociativ. Sa inget.

jag kände det som att han skulle sluta nu. Han sa att han inte letade jobb alls nu. Men att det är viktigt att prata om

sedan dess har jag haft massa oro o ångest o panik.

igår efter månader vi inte kunnat mötas i det. Men jag utrycker ”när du slutar”

igår sa han att han varken har planer eller letar jobb. att just nu är allt han vet att jobba kvar 10 år till. Att om det skulle bli så får han senare be mig om ursäkt att han utsatte mig för den här ångesten, men vidhåller att det är viktigt att mötas i detta

jag blev ännu mer snurrig i huvudet o vet inte hur jag ska tänka

Inte mått bra

Är tufft o jag har svårt att sätta ord.
Har så mycket ångest hela tiden o är rädd. Rädd för att gå ut, åka bil/tåg pga magen. Känns som ångesten styr mig o jag har svårt att fokusera på något annat. Sitter mest o bläddrar på mobilen. Vill helst inte vara själv o förra veckan var min psykolog sjuk o då var jag hos mor o far o mest hos min hund. Han blir 16 år nästa vecka på tisdag. Fattar inte hur jag ska klara mig utan. Det är ju han vi pratar om, skrattar åt, säger kolla vad söt osv

Svårt

Mår inte så bra, men haft svårt att sätta ord

Började ju med Haldol för några månader snart. Svårt att reda i tankarna.
har inte haft just några total ras då medvetandet sänks kraftigt sen dess. Inte gråtit så totalt bottenlöst några längre tider. Det smärtsamma inte fullt så övertagande

men bra mår jag inte. Långt ifrån

mycket ångest

även börjat med p-piller förra veckan. Både för att jag blir nattsvart i huvudet o får starka självmordstankar. Samt att slippa ha mens. Ska äta i hopp kartorna utan uppehåll.

orkar typ inget vad det gäller ordning i lgh o tvätt osv.

blir trött fort då jag på midsommar var hos syskon barn.

Ledsen

Kunde inte prata hos psykologen. Fastnade med blicken o gled iväg. Blev inget samtal alls o gick därifrån med självhat. Hade den som grät i spegeln på toaletten efteråt.
Grät hemma.
Nu hos päronen o det synliga måendet visar inget. I mig är det kaos o sorg o hat. Vill kunna bättre än jag klarar.
sa till psykologen att det vore bättre för honom om jag inte fanns.

 

Sjuk…

…psykolog. Haft två tomma dagar i lgh. Är rädd hela tiden. Allt protesterar för att gå ut. Ibland klarar jag bara göra. Men får ta bort alla krav ex gå upp på stan till att gå runt i kvarteret.
Legat i sängen kramandes gosedjur o kudde

Psykologen hostade så kan ju bli lång frånvaro o sen sommarledighet.

Har planerad tid imorgon så väntar mest höra nått kring läget.

Annars åker jag nog till päronen imorgon

Trött

Kl 7 väcktes jag av sms från psykolog som vabbade. Ny tid imorgon

År frukost somnade, gick ut, åt somnade fikade somnade igen o var ute o gick

Så sjukt trött o ingen förmåga att göra nått

sov mer än 3 timmar på dagen o fortfarande trött

vet inte men tror det är mediciner o allmänt uppgivet o att jag får svårt att det jag tänkt ändras

 

Är väldigt trött, allt är rörigt i tankar o växlingar

orkar inte mycket

provade en dag ta bort akineton. Fick stark dissociation så tog den nästa dag igen

jättetrött dag, morgon kväll

är i lgh. Psykolog imorgon

Rörigt

Hann knappt känna att akineton hjälpte.
så blev jag sjuk med jätte ond hals, hosta, lite feber, lite snorig. Varit hos mor o far i över två veckor

Min psykolog har med varit hemma pga Corona o att de inte får jobba med symtomen.

Igår åkte jag till stan o är i lgh. Det är rörigt i mig. Allt som händer som plussas på ett redan dåligt mående.

kanske får psykologen testa sig. Är det negativt kanske jag får en tid

men är själv lite ret hostig. Rester hoppas jag för jag tror kanske att jag hade Corona. Irriterande att inte veta. Svårt att tänka

min vikt hade gått upp lite så de tankarna aktiverades när jag såg det att inte vilja gå upp mer. Rädd att det är av medicinerna o att det ska öka ännu mer. Tankar finns att äta mindre o röra mig mer

var hos en sjukgymnast 10 mars pga av alla kroppsliga symtom med värk o den vilja jag har ibland att kunna få hjälp att bygga upp mig. Ha stöd i det. Extra försiktig pga ME misstankar. Gick mycket en dag i måndags o fick värk så jag bara grät o mådde illa av smärta på kvällen. ME o träning är ju ingen bra kombo. Men jag vet ju inte om det är ME rädd att försämra mig. Blev ju sjuk så har avbokat 2 ggr o ska nu höra av mig om ny tid.

För några veckor sedan ville jag plugga till högskoleprovet o träna upp mig

känns som jag tappat allt

handlade duk o bordsunderlägg på stan. Gråter när jag läser en beskriva sitt kaos av DID för det är så stark igenkänning

grät varje gång jag var ensam inne hos föräldrarna o gick undan när smärtan gjorde att jag grät

blev rörigt inlägg. Det är rörigt. Växlat idag i olika

vill få gå hos psykologen o allt ska bli som vanligt iaf det