I natt hade jag panikångest o fick gå upp o ta Lergigan för var omöjligt att sova. Magen kändes orolig, vågor av rädsla, frös, illamående, kramp i bröstet o kände pulsen i magen o som jag inte fick luft.
Vaknade med samma ångest o tryck i bröstet.
Var på stan men kände mig ful o äcklig. Allt fokus var på ångest känslan
Psykologen 14. Han frågade saker jag inte kan svara på o min förvirring blev bara ännu större. Blev outhärdligt, kunde inte gråta fast ögonen tårades. När jag gick ur rummet grät jag o sen har jag gråtit sen dess med stark ångest o starka känslor att jag måste göra slut på allt. Nu
Allt känns skrämmande
Jag vet inte hur jag ska orka. Att leva är bara plågsamt. Känner mig ensam i mina självmordstankar för det går inte att lita på någon i det för det är ju bara jag som behöver leva i mitt liv.
Vem är jag? 
dina reaktioner vanliga vid did.. kommer att bli annorlunda…inte bra men på annat sätt
Har did tänk efter om verkligen alla vill samma sak..ofta brukar vara en som mår dåligt o vill bort..de andra vill leva….
det är aldrig lika hemskt som var när var liten..var med om hemska…did kommer från barndomen
GillaGillad av 1 person
Tack för din kommentar!
GillaGilla