Att må så dåligt att man inte orkar skriva

Jag är så trött och det är så kämpigt. Självdestruktiva sidor, bottenlös o outhärdlig sorg, uppgivenhet.  Fick detta svar av psykologen igår när jag brutit ihop o allt var bottenlöst o tungt. Behövde typ bekräftelse i det

Ja,du mår väldigt dåligt. Det du är i är svårt och smärtsamt. Och nej, alla som går i terapi mår inte så dåligt som du. De allra flesta inte i närheten. Men DID är svårt och tungt, inte minst för att man inte har kontroll över många saker som andra som inte dissocierar har.

Tycker inte att du är värd den ilska du känner mot dig själv. Fattar att du inte styr det, men tycker i alla fall att du inte är värd den. Men som du skrev häromdagen så finns ett mönster av att vända svåra känslor mot dig. Det är inte så konstigt utan snarare något vi människor gör när det av olika anledningar inte är aktuellt att rikta det starka dit det hör hemma. Det är inte fel på dig.

Det är inte konstigt att du känner uppgivenhet och mycket annat. Det hade nog varit konstigt om du inte behövde kämpa med det. Men det är inte samma sak som att uppgivenheten stämmer. Jag tror inte det alls. Men ofta har det inte varit möjligt för dig att hitta sätt att utnyttja din kapacitet för att ta för dig av livet. Du gör saker som är bra, tex samtalsgruppen. Är säker på att det finns potential där för dig att få upplevelser som är bra för dig och helt övertygad om att andra där kan få del av dig på ett sätt som är bra för både dem och dig

Vet att det låter futtigt och att det är svårt, men jag vill att du sköter om dig i det här. Jag är helt övertygad om att det är en väldigt viktig del i att på lång sikt må bättre

—-

Vill skriva o uppdatera för att få med hela min ”resa”. Men mår så dåligt att jag inte orkar skriva för ofta tyvärr