Kan någon förstå?

När all kraft runnit ur o tårarna rinner konstant för jag inte orkar nått. Jag vill inget. Vill bara vara ifred.

Samtidigt bara få krypa upp i någons knä som skulle vagga mig säga då ja jag är här det ordnar sig

men jag ser inte att det ordnar sig. Finns ingen som kan trösta o säga att det ordnar sig. Vet inte ens om någon tror det. Inte jag iaf.

Jag är så trött. Dissociationen har varit kraftig o slagit ut mig. Ångestattacker o gråt när jag känner nått. Avtrubbad o stirrandes ut i luften. Liggandes utan att kunna röra mig. Försvinner iväg. Bara vilja få somna in för gott

Förstår någon?